Hjärtat
Hjärtat är vår viktigaste muskel. Det är det centrala organet för blodcirkulationen, som pumpar cirka fem till sex liter blod genom kroppen varje minut, vilket resulterar i upp till 250 miljoner liter under en livstid. Huvudansvaret för denna 300 gram tunga muskel, som består av två pumpar som slår i samma rytm, är att upprätthålla blodcirkulationen. Hjärtat slår cirka 70 gånger varje minut. Den högra pumpen ansvarar för att försörja lungcirkulationen, och den vänstra pumpen för ut blodet genom aortan till den systemiska cirkulationen. På så sätt förses kroppens celler med näringsämnen och syre, och slutprodukterna från cellernas ämnesomsättning förs bort. Inom kronobiologin har man länge varit medveten om att vissa fytonäringsämnen, särskilt de som har sitt ursprung i asiatisk medicin, erbjuder ett naturligt alternativ för att skydda och stödja det kardiovaskulära systemet. Med hjälp av dessa värdefulla ämnen, som administreras vid rätt tidpunkt på dagen, kan hjärtsjukdomar minskas avsevärt.
Sjukdomar i det kardiovaskulära systemet
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Vår viktigaste muskel uppvisar slitage och defekter efter många års användning, vilket kan leda till allvarliga sjukdomar. Förutom ålder finns det andra riskfaktorer, t.ex. stress, rökning, alkohol, fet mat, brist på motion, fetma och diabetes mellitus. Nikotin är till exempel ett neurotoxin som får hjärtat att slå snabbare samtidigt som det förtränger blodkärlen. Dessutom uppmuntras bildandet av blodproppar, vilket ökar risken för trombos. Stress är också skadligt för våra vitala organ, eftersom det får kroppen att frisätta överflödiga hormoner, vilket också kan öka hjärtfrekvensen och blodtrycket. Långvarig stress kan också orsaka ischemi i kranskärlen och i värsta fall till och med utlösa en hjärtinfarkt. Ytterligare negativa faktorer är genetiska anlag eller virusinfektioner. Alla dessa negativa livsstilsfaktorer ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som åderförkalkning, högt blodtryck, kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt, bland annat.
Arterioskleros utvecklas långsamt och sjukdomstecken syns ofta inte på flera decennier. Denna sjukdom är orsaken till trånga eller slutna artärer hos över 90 procent av patienterna med kroniska cirkulationsstörningar. Vid arterioskleros förändras artärväggarna på grund av inflammation som leder till att ställen förkalkas, vilket innebär att artärens diameter blir smalare. Detta kan påverka alla stora eller små artärer. Resultatet av artärkontraktionen är ett minskat blodflöde till organen. Detta ökar inte bara blodtrycket, utan innebär också att vitala organ ofta inte längre får tillräckligt med blod. Detta resulterar i en allvarlig underförsörjning med alla dess följdskador.
Högt blodtryck är en av folksjukdomarna i många västliga industriländer. Vid högt blodtryck ökar trycket i blodkärlen för att se till att tillräckligt med blod fortfarande flödar genom förträngda kärl. Det höga trycket fortsätter dock att uppmuntra till kärlsammandragning och/eller till att en befintlig blodpropp lossnar, vilket kan leda till stroke, hjärtinfarkt och andra kärlsjukdomar. Man skiljer mellan primärt (högt blodtryck orsakas inte av andra sjukdomar) och sekundärt (andra sjukdomar är ansvariga för det höga blodtrycket). Symtomen på högt blodtryck uppträder vanligtvis sent – beroende på vilken region som drabbas – och kan omfatta allt från huvudvärk, spänningar och hjärtklappning till synstörningar, kraftiga svettningar, koncentrationssvårigheter och kräkningar. Det optimala blodtrycket ligger på 120/80 mmHg, och värden som börjar på 140/90 mmHg klassificeras redan som högt blodtryck.
Denna typ av hjärtsjukdom är bland de vanligaste hjärtsjukdomarna i världen. Män drabbas oftare (30 procent) än kvinnor (15 procent). Vid kranskärlssjukdom är hjärtats artärer förträngda och hjärtmuskeln kan inte längre förses med tillräckligt med blod. På grund av denna inflammation uppstår skador på artärväggarna. Fett börjar lagras på artärväggarna. Detta leder till förkalkning och förlust av elasticitet i väggarna, så att artärdiametern blir allt mindre. Detta kan utlösa ytterligare allvarliga sjukdomar som hjärtinsufficiens och hjärtinfarkt. Möjliga symtom är andnöd, rädsla och panik, kraftig svettning och angina pectoris (ihållande och genomträngande smärta i bröstet, som kan stråla ut till andra kroppsdelar). Denna kliniska bild föregås ofta av flera års erektil dysfunktion hos män.
I industriländerna är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken. I genomsnitt överlever 300-400 män av 100 000 i åldern 35-64 år inte följderna av en hjärtinfarkt. I åldern 45-50 år drabbas män betydligt oftare av hjärtinfarkt än kvinnor, men även bland kvinnor har det skett en markant ökning under de senaste årtiondena. Den bakomliggande sjukdomen till hjärtinfarkt är kranskärlssjukdom. Om ett plötsligt avbrott i blodflödet uppstår i ett kranskärl leder det till en hjärtinfarkt. Ofta är detta resultatet av arterioskleros som har utvecklats under flera år, eller av en akut tillslutning på grund av en blodpropp på denna plats. Resultatet är att hjärtmuskelvävnaden inte längre får tillräckligt med syre, vilket leder till att den dör. Denna skada är oåterkallelig. Möjliga symtom är kallsvettningar, andningssvårigheter, plötslig smärta som strålar ut i vänster sida av bröstkorgen, axeln och resten av vänster sida av kroppen, accelererande puls, känsla av klaustrofobi, illamående och kräkningar.
Minskning av kardiovaskulära sjukdomar genom användning av näringsämnen i rätt tid i enlighet med kronobiologiska standarder
Sekundära växtämnen som aminosyror, enzymer och jäst – när de används korrekt enligt kronobiologi – kan skydda det kardiovaskulära systemet och drastiskt minska risken för sjukdom. Detta stödjer hjärtats och cirkulationssystemets optimala funktioner på många olika sätt. Effekten av dessa ämnen har redan bevisats i många studier.
Hjärtat utsätts för enorma tidsvariationer. På natten sker regenerativa och reparativa processer i hjärt- och kärlcellerna och blodtrycket och hjärtfrekvensen sjunker till sin lägsta punkt. På morgonen stiger blodtrycket och hjärtfrekvensen ökar igen för att klara av dagens uppgifter. De naturliga variationerna mellan dag och natt när det gäller hjärtslagsfrekvens, blodtryck och flödeshastighet (eller blodets ”tjocklek”) är absolut viktiga för att hjärt-kärlsystemet ska fungera optimalt. En förändring av dessa rytmer – oavsett om det beror på inre orsaker eller intag av vissa ämnen – kan få dramatiska konsekvenser. Därför är det av yttersta vikt att substanser intas vid rätt tidpunkt på dagen för att stödja detta system på ett optimalt sätt. En kronobiologisk uppdelning i morgon- och kvällsämnen tar hänsyn till variationerna i det kardiovaskulära systemet och säkerställer att dessa ämnen utvecklar sin effekt vid rätt tidpunkt på dagen, vilket gör det möjligt att uppnå en optimal hälsoeffekt.
Ämnen för morgonen (aktiverande effekt):
- L-karnitin
- Alfa-liponsyra
- Kalcium
- Koenzym Q-10
- L-Arginin HCI
- Lykopen
- Vitamin B6
- Extrakt av druvkärnor
- Rött jästris
Ämnen för kvällen (regenerativ effekt):
- Biotin
- Folsyra
- L-Cystein HCI
- L-Prolin
- L-Lysin HCI
- Magnesium
- Niacin
- Vitamin B1, B2, B5, B12
- Nattokinas