En studie från University of Otago visar, tvärtemot vad många tror, att tidpunkten för skärmanvändning på kvällen, snarare än aktiviteten i sig, har en negativ inverkan på ungdomars sömn.
Nuvarande sömnriktlinjer rekommenderar ingen skärmanvändning under en eller två timmar före sänggåendet. Forskarna fann dock att skärmanvändning under de två timmarna före sänggåendet hade liten effekt på ungdomarnas sömn, medan skärmanvändning efter sänggåendet orsakade problem. Huvudförfattaren till studien, Dr Bradley Brosnan vid Edgar Diabetes and Obesity Research Centre, förklarar att skärmanvändning är en integrerad del av ungdomars sömnmönster och att sömnriktlinjerna måste omvärderas för att bättre passa det moderna livet.

Skärmanvändning efter läggdags är avgörande

I studien som publicerades i tidskriften JAMA Pediatrics bar 85 ungdomar i åldrarna 11-14 år en kroppskamera på bröstet under en vecka, tre timmar före sänggåendet tills de gick och lade sig.
Förutom kroppskameran, som registrerade när, vad och hur de använde sina skärmar, placerades en andra infraröd kamera i deras sovrum för att registrera deras skärmtid i sängen.
De bar också en aktigraf, en klockstor enhet som mäter sömn. Enligt Brosnan stod det snabbt klart att tonåringarna tillbringar en stor del av sin skärmtid i sängen.

Forskarna fann att 99 procent av deltagarna använde skärmar under de två timmarna före sänggåendet, mer än hälften använde skärmar när de hade lagt sig och en tredjedel använde dem efter att de först hade försökt somna. De mest intressanta resultaten var att skärmtiden före sänggåendet hade liten effekt på sömnen under natten. Däremot påverkade skärmanvändningen efter läggdags sömnen – den hindrade tonåringarna från att somna i ungefär en halvtimme och förkortade sömntiden på natten.

Detta gällde särskilt för interaktiva skärmaktiviteter som spel och multitasking, dvs. användning av flera enheter samtidigt, t.ex. att titta på en film på Netflix på en bärbar dator och spela Xbox på en spelkonsol. ”Varje ytterligare 10 minuters skärmaktivitet av den här typen minskade sömntiden på natten med nästan lika mycket.

Resultaten tyder på att skärmtidens inverkan på sömnen främst sker genom en temporal förskjutning som fördröjer sömnens början, snarare än direkta effekter av blått ljus eller interaktivt engagemang, eftersom vi inte fann några samband med sömnlatens och vakenhet under sömnperioden. Dr Brosnan säger att en ”enkel” sömnriktlinje – i teorin, men inte nödvändigtvis i verkligheten – skulle vara att hålla enheter borta från sovrummet och låta tonåringar använda sina enheter före sänggåendet, men inte i sängen.

Mobiltelefoner och hjärt- och kärlsjukdomar

Annan forskning går ännu längre och tyder på att regelbunden användning av mobiltelefoner orsakar hälsoproblem, till exempel ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, särskilt hos rökare och diabetiker. Dessutom har denna koppling delvis associerats med dålig sömn, psykologisk stress och neuroticism. I artikeln i Canadian Journal of Cardiology, som publiceras av Elsevier, beskrivs resultaten av denna storskaliga prospektiva kohortstudie.

Dr Yanjun Zhang, Department of Nephrology, Nanfang Hospital, Southern Medical University, Guangzhou, Kina, förklarar: ”Användning av mobiltelefoner är något som förekommer överallt i det moderna samhället, så att studera dess effekter på hälsan är av stort värde för folkhälsan. Radiofrekventa elektromagnetiska fält (RF-EMF) som avges från mobiltelefoner leder till dysreglering av hypotalamus-hypofys-binjureaxeln, inflammatoriska reaktioner och oxidativ stress, och kan därför förväntas påverka ett antal organ som hjärta och blodkärl.

Det är dock fortfarande osäkert om användning av mobiltelefoner är förknippat med risken för hjärt-kärlsjukdom. Forskarnas syfte var att bedöma det prospektiva sambandet mellan regelbunden användning av mobiltelefon och förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar samt att undersöka de förmedlande effekterna av sömn och psykisk hälsa.

Forskarna fann att regelbundna mobiltelefonanvändare hade en signifikant högre risk för hjärt-kärlsjukdom jämfört med oregelbundna användare. Forskarna fann att sömnbeteende, psykologisk stress och neuroticism kan vara potentiella mekanismer för sambandet mellan mobiltelefonanvändning och hjärt-kärlsjukdom. Dåligt sömnbeteende och psykisk ohälsa kan påverka utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom negativt genom störd dygnsrytm, hormonella och metaboliska störningar samt ökad inflammation. Dessutom kan kronisk exponering för RF-EMF-strålning från mobiltelefoner leda till oxidativ stress och inflammatoriska reaktioner.

Exponering för RF-EMF-strålning från mobiltelefoner i kombination med rökning och diabetes kan därför ha en synergistisk effekt som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. I en medföljande redaktionell artikel ges en bakgrund till studiens resultat. Med tanke på att rekryteringsfönstret för denna studie (2006-2010) föregick den utbredda användningen av moderna smartphones, som nu oftare används för andra aktiviteter (t.ex. underhållning, textmeddelanden/e-post, sociala nätverk etc.), måste generaliserbarheten och den aktuella relevansen av dessa resultat noga övervägas.

Nicholas Grubic, MSc, Dalla Lana School of Public Health, University of Toronto, ON, Kanada, är medförfattare till ledarartikeln. Enligt Grubic tyder den aktuella studien på att mobiltelefonanvändning kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom något, men det behövs mer övertygande bevis med giltiga mått på mobiltelefonanvändning innan detta samband blir en angelägenhet för allmänheten. Ansvarsfull användning av mobiltelefoner bör vara en viktig del av en övergripande strategi för att främja kardiovaskulär hälsa.