En studie som publicerats i tidskriften ” Radiology”, en tidskrift som tillhör Radiological Society of North America (RSNA), visar att ljusterapi med låg ljusnivå verkar påverka läkningen i hjärnan hos personer som har drabbats av svåra hjärnskador.

Hur ljusterapi hjälper vid traumatiska hjärnskador

De sårläkande egenskaperna hos ljus med olika våglängder har studerats i flera år. Forskare vid Massachusetts General Hospital (MGH) utförde ljusterapi med lågnivålaser på 38 patienter som hade drabbats av måttlig traumatisk hjärnskada. Lågnivålaser är lågenergilaser och används, till skillnad från de välkända medicinska effektlasrarna, inte för kirurgiska ändamål utan uteslutande för läkande ändamål. En hjärnskada är en huvudskada som är tillräckligt allvarlig för att påverka kognitionen och/eller synas på en hjärnskanning. Patienterna fick ljusterapi inom 72 timmar efter skadan genom en hjälm som sänder ut nära infrarött ljus. ”Skallen är ganska transparent för nära infrarött ljus”, säger Rajiv Gupta, M.D., Ph.D., vid avdelningen för radiologi vid MGH, som är en av studiens huvudförfattare. ”När du sätter på dig hjälmen badar hela hjärnan i det här ljuset.”

Forskarna använde en bildteknik som kallas funktionell MRI för att mäta effekterna av ljusterapin. De fokuserade på funktionell konnektivitet i vilotillstånd, dvs. den kommunikation mellan hjärnregioner som sker när en person vilar och inte är engagerad i en specifik uppgift. Forskarna jämförde MRT-resultaten under tre återhämtningsfaser: den akuta fasen inom en vecka efter skadan, den subakuta fasen två till tre veckor efter skadan och den sena-subakuta fasen tre månader efter skadan. Av de 38 patienterna i studien var det 21 som inte fick ljusterapi när de bar hjälmen. Detta fungerade som en kontroll för att minimera bias på grund av patienternas egenskaper och för att undvika eventuella placeboeffekter.

Patienterna som fick lågintensiv ljusterapi uppvisade en större förändring i konnektivitet (interaktion mellan enskilda hjärnregioner) i vila i sju hjärnregionpar under den akuta till subakuta återhämtningsfasen jämfört med kontrolldeltagarna. ”Hos de patienter som fick ljusterapi ökade konnektiviteten, särskilt under de första två veckorna”, säger Nathaniel Mercaldo, Ph.D., statistiker vid MGH och medförfattare till studien. Forskarna fann inga skillnader i konnektivitet mellan de två behandlingsgrupperna på lång sikt. Så även om behandlingen initialt verkar öka hjärnans konnektivitet är dess långsiktiga effekter ännu inte kända.

Kan användas för andra områden också

Den exakta mekanismen bakom ljusterapins effekter på hjärnan är inte heller klarlagd. Tidigare forskning tyder på en förändring av ett enzym i cellens mitokondrier (ofta kallat cellens ”kraftverk”). Detta leder till en högre produktion av adenosintrifosfat, en molekyl som lagrar och överför energi i cellerna. Ljusterapi har också förknippats med vasodilaterande och antiinflammatoriska effekter. Även om konnektiviteten ökade hos patienter som behandlades med ljusterapi under den akuta till subakuta fasen, fanns det inga belägg för någon skillnad i kliniska resultat mellan behandlade och kontrollerade deltagare. Ytterligare studier med större patientgrupper och korrelerande avbildning under en period på mer än tre månader skulle kunna bidra till att fastställa ljusets terapeutiska roll vid traumatisk hjärnskada.

Forskarna förväntar sig att ljusterapins roll kommer att öka i takt med att fler studieresultat blir tillgängliga. Det ljus med en våglängd på 810 nanometer som användes i studien används redan i olika terapeutiska tillämpningar. Det är säkert, lätt att administrera och kräver ingen kirurgi eller medicinering. Eftersom hjälmen är bärbar kan den användas utanför sjukhuset. Enligt Dr. Gupta skulle den också kunna användas för att behandla många andra neurologiska störningar. Det handlar bland annat om PTSD, depression och autism. Alla dessa sjukdomar är lovande områden för ljusterapi.