I en ny studie undersöktes data från mer än 1.000 arbetare under en 10-årsperiod. Stillasittande arbetstagare uppvisar en 37-procentig ökning av sömnlöshetsliknande symtom. Anställda som inte arbetar enligt traditionella scheman är 66% mer benägna att behöva ”ta igen sömn”. Människor som sitter mycket i sitt arbete – uppskattningsvis 80 % av den moderna arbetskraften – har en mycket högre risk för sömnlöshetssymtom, enligt en ny studie som leds av psykologen Claire Smith vid University of South Florida. Och: mer rörelse kan minska risken för livsstilssjukdomar.
Anställda som sitter mycket och de som arbetar ovanliga tider är mer benägna att få sömnproblem
Resultaten, som nyligen publicerades i Journal of Occupational Health Psychology, visar att under en tioårsperiod utgör stillasittande arbete och oregelbundna arbets tider en betydande risk för sömnhälsan för mer än 1.000 anställda som deltog i undersökningen. Dessa två faktorer, som påskyndas av tekniska förändringar som t.ex. ökat datorarbete, är förknippade med en 37% ökning av symtom på sömnlöshet bland stillasittande arbetstagare och en 66% högre risk att behöva ta igen ”kompensationssömn” – definierad som frekventa tupplurar eller sovmorgon på helgerna – bland personer som arbetar på icke-traditionella arbetstider. ”Det sätt på vilket vi organiserar vårt arbete utgör ett allvarligt långsiktigt hot mot hälsosam sömn”, säger Smith. Att få tillräckligt med sömn innebär mer än att bara sova åtta timmar. Det handlar också om att ha lätt för att somna, att kunna sova hela natten och att ha ett regelbundet sömnschema. Enligt forskaren bör företag vara medvetna om de specifika sömnriskerna hos sin personal för att kunna förbättra upptäckt och ingripande.
Studien, som baseras på data från National Midlife Study i USA, identifierade tre kategorier av sömnhälsa bland arbetstagare under en 10-årsperiod: goda sömnare, sömn som kommer ikapp och sömnlöshetsliknande sömnare. Studien visade att stillasittande arbete var starkt förknippat med kategorin sömnlösa sömnare, som kännetecknas av symtom som insomningssvårigheter, avbruten sömn och frekvent sömnighet på dagtid. Däremot var det mer sannolikt att arbetstagare med okonventionella arbetstider, t.ex. nattskift, tillhörde gruppen ”sömnskuld”. Smith säger att studien tyder på att fysisk aktivitet under arbetsdagen och begränsat arbete efter arbetstid inte bara kan hjälpa människor att få god sömn den natten, utan också skydda mot pågående sömnproblem ett decennium senare.
Studien visar också att anställda som hamnar i ett mönster med dålig sömn på grund av sitt arbetsschema, t.ex. långa timmar av stillasittande arbete eller oregelbundna arbetstider, kan fastna i sådana ohälsosamma mönster i flera år. Till exempel fortsatte 90% av dem som drabbats av sömnlöshet att uppleva symtom även efter 10 år. ”Detta är särskilt oroande för både arbetsgivare och anställda, eftersom forskning visar att dålig sömnhälsa är känt för att försämra produktivitet, välbefinnande och allmän hälsa”, säger Smith, som ledde projektet i samarbete med ett tvärvetenskapligt team av experter inom psykologi, psykiatri, åldrandeforskning och medicin. Hon tillade att resultaten tyder på att en ny utformning av arbetsplatserna med tanke på sömnhälsan kan vara nyckeln till att förbättra medarbetarnas välbefinnande, och underströk behovet av arbetsplatsinterventioner som ser sömnhälsan som en dynamisk, mångfacetterad fråga snarare än en fråga som kan lösas med en universallösning.
Moderna arbetsplatser kan förbättra den kognitiva funktionen
Vikten av en sådan omdesign av många arbetsplatser har undersökts i en studie från Mayo Clinic, som tyder på att aktiva arbetsplatser med löpband, cyklar, steppmaskiner och/eller ståbord är framgångsrika strategier för att minska tiden som spenderas sittande och förbättra den mentala prestationen på jobbet utan att påverka arbetsprestationen. Långvarigt stillasittande, oavsett om det sker på arbetet eller i hemmet, ökar risken för att utveckla kroniska sjukdomar som kan förebyggas. Studien omfattade 44 deltagare i en randomiserad klinisk prövning som utvärderade fyra kontorsmiljöer under fyra på varandra följande dagar på Mayo Clinic’s Dan Abraham Healthy Living Center. Dessa inkluderade en stationär eller stillasittande station den första dagen, följt av tre aktiva arbetsstationer (stående, gående eller stepper) i slumpmässig ordning.
Forskarna analyserade deltagarnas neurokognitiva funktion med hjälp av 11 bedömningar som utvärderade resonemang, korttidsminne och fokus. Finmotoriken utvärderades med hjälp av ett online-test för skrivhastighet och andra tester. När deltagarna använde de aktiva arbetsstationerna förbättrades eller förblev deras hjärnfunktion oförändrad, och deras skrivhastighet minskade endast något. Däremot påverkades inte precisionen i deras skrivande. Studien visade att deltagarna fick bättre resultat i logiskt tänkande när de stod, knackade och gick jämfört med när de satt.
Minskad daglig sitttid kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes
Att minska den dagliga sitttiden kan ha en positiv effekt på riskfaktorerna för livsstilssjukdomar inom bara tre månader. Redan en timmes mindre stillasittande per dag och mer lätt fysisk aktivitet kan bidra till att förebygga sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Regelbunden motion är känt för att vara fördelaktigt för viktkontroll och sjukdomsförebyggande. I en interventionsstudie som genomfördes av Turku PET Centre och UKK Institute i Finland undersökte forskarna om man kunde uppnå hälsofördelar genom att minska den dagliga tiden i stillasittande under en tre månader lång interventionsperiod.
Studiedeltagarna var stillasittande och fysiskt inaktiva vuxna i arbetsför ålder med ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Forskarna jämförde två grupper: interventionsgruppen instruerades att minska sin stillasittande tid med i genomsnitt 1 timme per dag genom stående och lätt fysisk aktivitet, och kontrollgruppen instruerades att behålla sina vanliga vanor och sin stillasittande livsstil. Interventionsgruppen kunde minska den stillasittande tiden med i genomsnitt 50 minuter per dag, främst genom att öka den lätta och måttliga fysiska aktiviteten. Under tremånadersperioden observerade forskarna positiva hälsoeffekter hos interventionsgruppen när det gällde blodsockerreglering, insulinkänslighet och leverhälsa.
