Mindfulness, övergripande sömnkvalitet och alkoholkonsumtion kan förklara varför personer som är uppe sent löper högre risk att drabbas av depression, enligt en ny studie av Simon Evans vid University of Surrey i Storbritannien och hans kollegor, som publicerats i den öppna tidskriften PLOS One. Tidigare forskning har visat att nattugglor som är uppe sent, så kallade ”kvällskronotyper”, uppvisar fler depressionssymtom än de som vaknar tidigt, så kallade ”morgonkronotyper”. I den nya studien samlade Evans och hans kollegor in data från 546 universitetsstudenter med hjälp av ett frågeformulär på nätet.

Nattugglor är mer benägna att drabbas av depression

Uppgifterna inkluderade självrapporterad information om studenternas sömnmönster, mindfulness, grubblerier, alkoholkonsumtion samt nivåer av depression och ångest. Studien bekräftade att personer med en kvällskronotyp har en signifikant högre risk för depression och att detta samband kan förklaras av skillnader i mindfulness, sömnkvalitet och alkoholkonsumtion. Kvällskronotyperna hade i genomsnitt sämre sömnkvalitet, högre alkoholkonsumtion och lägre mindfulness än morgonkronotyperna. Studiens förmåga att påvisa orsak och verkan var begränsad på grund av dess tvärsnittsdesign, som byggde på data som samlats in vid endast en tidpunkt.

Dessutom är det inte säkert att resultaten är tillämpliga på andra åldersgrupper än de universitetsstudenter som ingick i studien. Med dessa förbehåll i åtanke drar författarna slutsatsen att interventioner inriktade på mindfulness, sömn och alkoholkonsumtion skulle kunna ha potential att minska risken för depression, särskilt hos unga vuxna. Författarna tillägger: ”Eftersom dålig psykisk hälsa är vanligt bland unga vuxna är dessa studieresultat särskilt viktiga – många unga vuxna tenderar att vara uppe sent, och resultaten visar hur interventioner kan genomföras för att minska deras risk för depression.”

Sena kronotyper och hjärt- och kärlsjukdomar

Nattugglor har dock också en ökad risk för andra hälsoproblem. Enligt en studie från Göteborgs universitet förekommer åderförkalkning nästan dubbelt så ofta hos nattugglor som hos personer som vaknar tidigt. Dygnsrytmen verkar vara särskilt viktig i de tidiga stadierna av hjärt-kärlsjukdom. Vid åderförkalkning byggs fettavlagringar upp på insidan av artärerna, vilket hindrar blodflödet. Sjukdomen utvecklas under en mycket lång period och går obemärkt förbi tills den orsakar blodproppar som leder till kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke. Tidigare forskning har visat att personer med sena kvällsvanor kan löpa ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, men detta är den första studien som visar hur dygnsrytmen specifikt påverkar förkalkning av artärerna.

I studien, som publiceras i tidskriften ”Sleep Medicine”, deltog 771 män och kvinnor i åldern 50-64 år som alla ingick i den större befolkningsstudien SCAPIS. Graden av åderförkalkning i kranskärlen undersöktes med hjälp av datortomografi. Deltagarna angav sin så kallade kronotyp på en femgradig skala: extrem morgontyp, måttlig morgontyp, mellantyp, måttlig kvällstyp eller extrem kvällstyp. Av de 771 deltagarna identifierades 144 som extrema morgontyper och 128 som extrema kvällstyper. I den grupp som var mest vaken på morgonen hade 22,2% allvarlig åderförkalkning – den lägsta andelen av alla fem kronotyperna. Gruppen med extrema kvällstyper hade den högsta prevalensen av allvarlig förkalkning i kranskärlen, 40,6%. Den statistiska analysen tog hänsyn till ett antal andra faktorer som kan påverka risken för åderförkalkning, bland annat blodtryck, blodfetter, vikt, fysisk aktivitet, stressnivåer, sömn och rökning. Förutom de redan kända faktorerna verkar den individuella dygnsrytmen också vara en viktig riskfaktor för ateroskleros.

Försämrad ämnesomsättning hos nattugglor

Är nattugglor också mer benägna att drabbas av ämnesomsättningssjukdomar som typ 2-diabetes? Forskare vid Rutgers University i New Jersey fann att de som håller sig vakna senare har sämre förmåga att använda fett som energi, vilket innebär att fett kan ansamlas i kroppen och öka risken för typ 2-diabetes. Skillnaderna i ämnesomsättning hänger samman med hur väl varje grupp kan använda insulin för att främja cellernas upptag av glukos för lagring och energi. Personer som är morgonpigga (dvs. personer som föredrar att vara aktiva på morgonen) är mer benägna att använda fett som energikälla och är mer aktiva och aeroba under dagen än nattugglor. Nattugglor (dvs. personer som föredrar att vara aktiva sent på dagen eller på natten) använder mindre fett som energikälla när de vilar eller tränar.

Forskarna delade in deltagarna(n=51) i två grupper (tidiga och sena) baserat på deras ”kronotyp” – vår naturliga tendens att vara aktiva och sova vid olika tidpunkter. De använde avancerade bildtekniker för att fastställa kroppsmassa och kroppssammansättning, insulinkänslighet samt andningsprover för att mäta fett- och kolhydratmetabolism. Deltagarna övervakades under en vecka för att bedöma deras aktivitetsmönster under dagen. De stod på en kalori- och näringsämneskontrollerad diet och var tvungna att fasta över natten för att minimera dietens inverkan på resultaten. För att undersöka deras föredragna energikälla testades de i vila innan de genomgick två 15-minuters träningspass: ett måttligt och ett högintensivt pass på ett löpband. Den aeroba konditionen testades genom en stegutmaning där lutningen ökades med 2,5% varannan minut tills deltagaren var utmattad.

Forskarna fann att de som vaknar tidigt använder mer fett som energikälla, både i vila och under träning, än nattugglorna. De som vaknade tidigt var också mer insulinkänsliga. Nattugglor å andra sidan är insulinresistenta, vilket innebär att deras kroppar kräver mer insulin för att sänka blodsockernivån och att deras kroppar föredrar kolhydrater framför fett för att få energi. Den här gruppens försämrade förmåga att reagera på insulin för att utnyttja bränslen kan vara skadlig, eftersom det innebär en högre risk för typ 2-diabetes och/eller hjärtsjukdom. Orsaken till denna förskjutning i metabol preferens mellan tidiga fåglar och nattugglor är fortfarande okänd och kräver ytterligare undersökningar.