Att få tillräckligt med sömn är särskilt viktigt för barn, eftersom det främjar tillväxt och utveckling. Barn som lider av kronisk sömnbrist från tidig ålder kan vara mer benägna att drabbas av hälsoproblem och kan till och med löpa ökad risk att utveckla psykos i tidig vuxen ålder, visar ny forskning. Forskare vid University of Birmingham undersökte informationen om nattsömnens längd från en stor kohortstudie av barn i åldern 6 månader till 7 år. De fann att barn som konsekvent sov färre timmar under denna period löpte mer än dubbelt så stor risk att utveckla en psykossjukdom och nästan fyra gånger så stor risk att drabbas av en psykotisk episod i tidig vuxen ålder.

Sömn och psyke under barndomen

Tidigare forskning har visat på kopplingar mellan sömnproblem och psykos vid specifika tidpunkter, men detta är den första studien som visar att ihållande sömnbrist är en stark prediktor för psykos. Det är normalt att barn upplever sömnproblem vid olika tidpunkter under sin barndom, men det är också viktigt att veta när det är dags att söka hjälp. Ibland kan sömnen bli ett ihållande och kroniskt problem, och det är då vi ser kopplingar till psykiatrisk sjukdom i vuxen ålder.

Den goda nyheten är att vi vet att det är möjligt att förbättra våra sömnmönster och vårt sömnbeteende. Även om ihållande sömnbrist inte är den enda orsaken till psykos i tidig vuxen ålder, tyder forskning på att det är en bidragande faktor och något som föräldrar kan ta itu med. Resultaten, som publicerades i JAMA Psychiatry, baserades på data från Avon Longitudinal Study of Parents and Children (ALSPAC), som omfattar uppgifter från 12 394 barn i åldrarna 6 månader till 7 år och 3 889 barn vid 24 års ålder. Även om studien fann ett samband mellan sömnbrist i barndomen och psykos i tidig vuxen ålder, kunde teamet inte bevisa ett orsakssamband, och ytterligare faktorer som är förknippade med både sömn i barndomen och psykos behöver undersökas.

Dr Isabel Morales-Muños team undersökte till exempel den allmänna hälsan hos immunsystemet hos barn för att avgöra om försämringar av immunsystemet också kan vara ansvariga för några av kopplingarna mellan sömnbrist och psykos. Detta testades hos nioåringar genom att mäta inflammationsnivån i blodprover. Resultaten visade att ett försvagat immunförsvar delvis kan förklara sambanden mellan sömnbrist och psykos, men att andra okända faktorer sannolikt också är viktiga. Målet är att testa och validera behandlingar för tidig psykos och depression hos barn och ungdomar.

Sömn och droganvändning under barndomen

Det är ingen hemlighet att en god natts sömn är avgörande för barns hälsa och utveckling, men faktum är att sömnmönster under barndomen också kan kopplas till framtida användning av substanser som droger och alkohol. En studie som genomfördes av ett forskarteam från Penn State University visade att ungdomar som gick till sängs senare och sov färre timmar som barn och ungdomar var mer benägna att ha konsumerat alkohol eller provat marijuana vid 15 års ålder. Teamet publicerade sina resultat i Annals of Epidemiology.

”Studien tyder på att det kan finnas kritiska åldrar då sömn kan vara ett mål för intervention”, säger Anne-Marie Chang, docent i beteendemedicin vid Penn State och huvudförfattare till studien. ”Förbättrad sömn bland skolåldersbefolkningen kan inte bara leda till förbättrad sömnhälsa utan också till förbättrat beslutsfattande när det gäller riskfyllda beteenden, såsom alkohol och andra substanser.”

Forskargruppen undersökte sömnen hos barn i olika utvecklingsstadier inom samma urval av barn för att se om det fanns en påverkan på senare substansanvändning, något som hittills bara har undersökts i ett fåtal studier. De fokuserade på två olika aspekter av sömnhälsa – total sömnlängd och sänggåendetid. Forskarna förklarade att senare sänggående kan påverka barnens förmåga att få god sömn, särskilt i skolåldern.

”Hjärnan är mer plastisk i yngre åldrar och man vill ha en hälsosam sömn för att stödja nervsystemets utveckling”, säger David Reichenberger, en av huvudförfattarna och doktorand i biologiskt beteende vid Penn State University vid tidpunkten för undersökningen. ”Dålig sömnhälsa kan vara skadligt för deras fysiska hälsa såväl som för deras beslutsfattande, vilket i sin tur kan vara relaterat till deras beslut att använda droger.”

Resultaten

Studien baserades på data från 1 514 barn från Future of Families and Child Wellbeing Study, en mångsidig födelsekohort av barn från 20 städer i USA. Föräldrarna rapporterade barnets regelbundna sänggåendetid på vardagar vid tre, fem och nio års ålder. De rapporterade också barnets sömnlängd vid fem och nio års ålder. När forskargruppen undersökte sambandet mellan sänggående och sömnlängd i barndomen och framtida användning av alkohol och marijuana i tonåren, fann de ett samband i den longitudinella delen. Det var 45% mer sannolikt att tonåringar hade provat alkohol vid 15 års ålder om de hade en senare sänggåendetid vid nio års ålder jämfört med andra barn med tidigare sänggåendetid vid samma ålder. Sömntiden vid fem års ålder var dock inte förknippad med framtida alkoholkonsumtion, inte heller sömnlängden vid vare sig fem eller nio års ålder. När det gäller användning av marijuana var en senare sänggåendetid vid fem års ålder förknippad med 26% högre odds för att prova marijuana vid 15 års ålder, medan en timmes kortare sömn vid nio års ålder var förknippad med 19% högre odds för att prova marijuana vid 15 års ålder.

Forskargruppen undersökte också data från ungdomar vid 15 års ålder som självrapporterade sin sänggåendetid, sömnlängd och alkohol- och marijuanaanvändning. Experterna fann att ungdomar som gick till sängs senare var 39% mer benägna att ha druckit alkohol och 34% mer benägna att ha provat marijuana. Att förlora en timmes sömn var förknippat med en 28% högre sannolikhet för att någonsin använda alkohol, men inte marijuanaanvändning.

Enligt Reichenberger är sömnen under åren strax före tonåren den viktigaste faktorn när det gäller den framtida risken för droganvändning. Under denna utvecklingsfas förändras barnen snabbt och deras hjärnor mognar. Forskarna påpekar att tidigare studier av andra grupper tyder på att kortare sömntid och senare läggdags kan öka impulsiviteten och försämra beslutsfattandet, vilket kan påverka valet av substansanvändning. Dessa resultat understryker sömnens avgörande roll för olika aspekter av långsiktig hälsa och välbefinnande, enligt forskarna.