Dosering och eventuella biverkningar
För närvarande finns det fortfarande inga enhetliga doseringsriktlinjer enligt vilka melatonin bör administreras i samband med de olika indikationerna. I olika kliniska studier användes ett doseringsintervall från 0,5 mg eller mindre upp till 25 mg eller mer, vilket gör det svårt att jämföra resultaten. Dessutom användes också olika formuleringar, såsom snabbfrisättande eller kronobiologiskt kombinerat/pulserande melatonin, så att en jämförelse inte heller här är tydlig. Men om alla insamlade data hittills sammanfattas, kan följande doseringsrekommendationer ses som lämpliga: Under så kallad kronoterapi, som hjälper till att återställa den inre klockan, är doseringsmängder på 0,5 mg till 1 mg av en snabbfrisättande formulering tillräckliga. En pulserande administrering på upp till 3 mg har också visat sig vara effektiv. Detta gäller särskilt vid skiftarbete och/eller jetlag. Tidpunkten för intag anpassas till den nya tidszonen för jetlag och till vilofasen för skiftarbetare.
Om en klassisk substitutionsbehandling behövs, vilket är fallet för äldre, är den pulserande doseringsformen lämpligast snarare än en långsam eller snabb frisättande form. Det bör säkerställas att melatoninet tillförs kroppen i tillräckliga mängder under cirka sex till sju timmar under natten. Detta uppnås genom en mängd på 3 mg, som utan problem kan ökas upp till 6 mg om det behövs. Tidpunkten för intag är cirka 30 minuter före sänggåendet, men alltid före midnatt för att undvika förskjutning av rytmen.
Stödjande behandlingar, t.ex. vid stroke eller hjärtinfarkt, kommer säkert att kräva en högre dos. I inledande studier användes med framgång så höga doser som 50 mg som en omedelbar åtgärd i form av snabbt frisättande melatonin. Administrering sker omedelbart efter kännedom om händelsen, alltså oavsett tid på dygnet. Medföljande terapier bland tumörpatienter kräver också en högre dos. Det är för närvarande fortfarande omtvistat om denna form endast ska administreras på kvällen, men detta resultat är mest troligt. När det gäller strålbehandling verkar en dos på 15 mg vara tillräcklig, vilket appliceras strax före strålningen.
Andra tillämpningar, t.ex. vid epilepsi, neuroprotektion och/eller rytmstabilisering, gynnas bäst av en pulserande och/eller fördröjd doseringsform i en mängd av 3-6 mg på kvällen. Det är viktigt att notera att barn kräver en högre dos än vuxna. Även om det inte finns ett stort antal studier om biverkningar av melatonin, visar alla studier att melatonin är mycket kompatibelt. En nyligen publicerad metaanalys av många studier som mestadels administrerade över 10 mg visade att frekvensen och svårighetsgraden av rapporterade biverkningar var identiska med de som inträffade hos patienter som fick placebo. Den förmodligen mest sannolika oönskade biverkningen av melatonin uppträder vid en administrering som är felaktigt tidsinställd. Eftersom melatonin i detta fall orsakar en rytmförskjutning kan det, om förskjutningen inte är önskvärd, leda till hälsoproblem.