Hjärtsvikt är ett vanligt tillstånd.
I Europa lider mer än 10 miljoner människor av hjärtinsufficiens.
Av olika anledningar kan hjärtat inte längre producera en tillräckligt hög hjärtminutvolym för att förse kroppen med tillräckligt med syre och möjliggöra normal ämnesomsättning.
Detta kan orsakas av en minskad pumpkraft (systolisk hjärtsvikt) eller av en störd förmåga att slappna av (diastolisk hjärtsvikt) i hjärtmuskeln.
Ett nytt läkemedel sägs dock vara lovande för att lindra hjärtsvikt, som är förknippad med sömnapné och en förkortad livslängd.
Nytt läkemedel uppges vara effektivt vid hjärtsvikt och sömnapné
Läkemedlet, som kallas AF-130, testades i en djurmodell vid Waipapa Taumata Rau, University of Auckland, där forskarna fann att det förbättrade hjärtats pumpförmåga men, lika viktigt, förhindrade sömnapné, som förkortar livslängden.
Personer som lider av sömnapné slutar andas under sömnen.
Luftvägarna hos de drabbade är så förträngda att andningen inte bara blir betydligt svårare, den upphör helt.
Det nya läkemedlet är inte bara bra för hjärtsvikt, det kan också lindra apné, för vilket det för närvarande inte finns något läkemedel förutom CPAP (en andningsapparat), som tolereras dåligt.
När en person drabbas av hjärtinfarkt och efterföljande hjärtsvikt reagerar hjärnan genom att aktivera det sympatiska systemet, ”kamp- eller flyktreaktionen”, för att stimulera hjärtat att pumpa blod.
Hjärnan upprätthåller dock denna aktivering av nervsystemet även när den inte längre behövs och detta, tillsammans med den resulterande sömnapnén, bidrar till att patientens förväntade livslängd förkortas.
De flesta patienter dör inom fem år efter att de har fått diagnosen hjärtsvikt.
Denna studie avslöjade det första läkemedlet som dämpar nervaktiviteten från hjärnan till hjärtat och därmed vänder hjärtats progressiva nedgång vid hjärtsvikt, förklarar forskarna.
Den del av hjärnan som skickar nervimpulser till hjärtat kontrollerar också andningen, så detta läkemedel gör ett dubbelt jobb med att minska ”kamp-eller-flykt”-reaktionen samtidigt som det stimulerar andningen för att stoppa sömnapné.
Dessa resultat har verklig potential att förbättra välbefinnandet och den förväntade livslängden för personer med hjärtsjukdom.
En annan spännande faktor för forskarna, som publicerade sina resultat i Nature Communications, är att läkemedlet snart kommer att godkännas av FDA, om än för ett annat hälsoproblem, vilket banar väg för studier på människor under det närmaste året eller två.
Hur sömnvanor och hjärtsvikt hänger ihop
God sömn spelar också en viktig roll för hjärtat.
Faktum är att forskning visar att sömnproblem kan spela en roll i utvecklingen av hjärtsjukdomar, men hälsosamma sömnvanor är förknippade med en lägre risk för hjärtsvikt.
Denna observationsstudie undersökte sambandet mellan hälsosamma sömnmönster och hjärtsvikt och omfattade data från 408 802 brittiska biobanksdeltagare i åldern 37 till 73 år vid tidpunkten för registreringen (2006-2010).
Förekomsten av hjärtsvikt registrerades fram till den 1 april 2019.
Forskarna registrerade 5 221 fall av hjärtsvikt under en medianuppföljning på 10 år.
Forskarna analyserade såväl sömnkvalitet som allmänna sömnmönster.
Mätningarna av sömnkvaliteten omfattade sömnlängd, sömnlöshet och snarkning samt andra sömnrelaterade egenskaper, t.ex. om deltagarna var morgonpigga eller nattugglor och om de var trötta under dagen (sannolikt nickade till oavsiktligt eller somnade under dagen).
Risk för hjärtsvikt minskad med 42 procent
Den poäng för hälsosam sömn som forskarna skapade baserades på en utvärdering av dessa fem sömnmönster.
Sömnbeteendet registrerades med hjälp av frågeformulär med pekskärm. Sömnlängden delades in i tre grupper: kort eller mindre än 7 timmar per dag, 7 till 8 timmar per dag och 9 timmar eller mer per dag.
Efter att ha tagit hänsyn till diabetes, högt blodtryck, medicinering, genetiska variationer och andra kovariater visade det sig att de vuxna med de sundaste sömnmönstren (tidiga uppstigningar, 7-8 timmars sömn per dag och ingen frekvent sömnlöshet, snarkning eller överdriven sömnighet under dagtid) hade en 42% minskad risk för hjärtsvikt jämfört med dem med ohälsosamma sömnmönster.
De fann också att risken för hjärtsvikt var 8 procent lägre för personer som vaknade tidigt, 12 procent lägre hos personer som sov 7 till 8 timmar per dag, 17 procent lägre hos personer som inte ofta led av sömnlöshet och 34 procent lägre hos personer som inte upplevde sömnighet under dagtid.
Resultaten visar att det finns ett samband mellan sömn och hjärtsjukdomar och understryker vikten av att förbättra det totala sömnmönstret för att förebygga hjärtsvikt.