En studie som analyserar data från mer än 13 miljoner timmar av ljussensordata som samlats in från 89.000 personer har visat att exponering för ljusa nätter och mörka dagar är förknippad med en ökad risk för dödlighet.

Starkt ljus på natten stör kroppens normala dag-natt-cykel, den så kallade dygnsrytmen, och kan leda till sömnlöshet och utveckling av allvarliga sjukdomar. Forskarna ville se om personligt dag- och nattljus, liksom ljusmönster som stör vår dygnsrytm, kan förutsäga risken för död. Resultaten, som publicerades i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, visar att personer som utsattes för mer ljus på natten hade en 21-34% ökad risk för död, medan de som utsattes för mer dagsljus hade en 17-34% minskad risk för död.

Ljusexponering och risk för dödsfall

”Exponering för ljusare nätter och mörkare dagar kan störa vår dygnsrytm, en störning som är känd för att leda till olika hälsoproblem som diabetes, fetma, hjärt-kärlsjukdomar och psykiska problem, samt öka risken för dödlighet”, säger huvudförfattaren och sömnexperten professor Sean Cain från Flinders University. Dessa nya rön om ljusets eventuella negativa effekter har visat forskarna hur viktigt det är för hälsan med personliga ljusexponeringsmönster. Andrew Phillips, docent och medförfattare, konstaterar att ljusexponering nattetid stör dygnsrytmen genom att förskjuta tidpunkten (fasförskjutning) och försvaga signalen (amplitudundertryckning) i den centrala ”dygnsrytmpacemakern” som styr dygnsrytmen i hela kroppen.

Störningar i kroppens dygnsrytm är förknippade med utvecklingen av metabolt syndrom, diabetes och fetma, och är också starkt inblandade i utvecklingen av kardiometabola sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck. De observerade sambanden mellan exponering för nattljus och mortalitetsrisk kan enligt forskarna förklaras av att nattljus stör dygnsrytmen och leder till negativa kardiometabola konsekvenser. ”Våra resultat visar tydligt att man kan främja hälsa och livslängd genom att undvika nattligt ljus och dra nytta av dagsljuset.”

Författarna till FHMRI Sleep Health-studien undersökte sambandet mellan personlig ljusexponering och kardiometabolisk risk och risk för dödlighet i alla orsaker hos 89.000 deltagare i UK Biobank i åldern 40-69 år. Avläsningarna registrerades med hjälp av sensorer som bars på handleden, och deltagarnas dödlighet registrerades av National Health Service under en uppföljningsperiod på cirka 8 år.

Sömnlängd, sömneffektivitet och mellansömn uppskattades med hjälp av rörelsedata, medan kardiometabolisk dödlighet definierades som alla dödsorsaker relaterade till störningar i cirkulationssystemet eller endokrina och metaboliska störningar. Studien visade också att en störd dygnsrytm förutspådde en högre risk för dödlighet, vilket författarna kunde fastställa med hjälp av datormodellering. Resultaten tog hänsyn till ålder, kön, etnicitet, fotoperiod samt sociodemografiska faktorer och livsstilsfaktorer.

Forskning om utvecklingen av terapeutisk belysning

Enligt forskarna visar resultaten hur viktigt det är att upprätthålla en mörk miljö sent på kvällen och tidigt på morgonen, när den centrala dygnsrytmiska ”pacemakern” är som mest ljuskänslig, och att söka upp starkt ljus under dagen för att förbättra vår dygnsrytm. Att skydda ljusmiljön kan vara särskilt viktigt för personer som löper risk att drabbas av både störningar i dygnsrytmen och ökad dödlighet, t.ex. personer på intensivvårdsavdelningar eller vårdhem. I den allmänna befolkningen kan undvikande av nattljus och sökande efter dagsljus minska sjukdomsbördan, särskilt kardiometaboliska sjukdomar, och öka livslängden.

Tidigare forskning har rapporterat om upptäckten av tre typer av celler i ögat som känner av ljus och synkroniserar hjärnans dygnsrytm med ljusnivåerna i omgivningen. Dessa är ljuskänsliga ganglieceller eller (intrinsic) ljuskänsliga ganglieceller (ipRGC), en typ av nervceller i näthinnan. Att förstå hur ipRGC reagerar på ljusets kvalitet, kvantitet, varaktighet och sekvens kommer att hjälpa oss att utforma bättre belysning för intensivvårdsavdelningar, daghem, skolor, fabriker, kontor, sjukhus, äldreboenden och till och med rymdstationen. Framtida forskning inom utvecklingen av terapeutisk belysning kan också främjas, i syfte att behandla depression, sömnlöshet, ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), migrän och till och med sömnproblem hos patienter med Alzheimers sjukdom.