En världsunik randomiserad kontrollerad studie (RCT) av små barns skärmtid visar att en minskning av skärmtiden timmen före sänggåendet förbättrar kvaliteten på små barnssömn.
Skärmanvändning hos små barn
Det är välkänt att dålig sömn under den tidiga barndomen är förknippad med negativa konsekvenser som hälsoproblem, utvecklingssvårigheter och beteendeproblem. Den Nuffield Foundation-finansierade studien ”Bedtime Boost” är den första RCT-studien som stöder de pediatriska riktlinjerna om att begränsa små barns skärmtid vid sänggåendet. Forskare från University of Bath, University of the Arts London (UAL), Birkbeck, Queen Mary University of London och King’s College London rekryterade familjer med 16-30 månader gamla småbarn från hela London.
Av dessa lottades 105 familjer som redan använde skärmar med sina barn vid sänggåendet till antingen interventionen – föräldrarna ombads att eliminera skärmtiden timmen före sänggåendet och i stället erbjuda en låda med aktiviteter som inte var skärmbaserade (t.ex. lugnande lek, läsning eller pussel) under en sjuveckorsperiod – eller kontrollgrupperna med lämpliga aktiviteter utan att nämna skärmtid. Småbarnens sömn registrerades före och efter interventionen med hjälp av en bärbar rörelsesensor.
Föräldrarna i interventionsgruppen lyckades minska sina småbarns skärmtid vid läggdags, och barnens sömnkvalitet förbättrades med effektivare nattsömn och färre nattliga uppvaknanden. Professor Rachael Bedford, som ledde forskningen vid University of Bath och nu är chef för Queen Mary Child Development Lab och medledare för projektet, säger: ”Vi hade ett nära samarbete med föräldrar och förskolepersonal för att se till att interventionen Bedtime Boost var billig och enkel att genomföra. Resultaten tyder på att studien var mycket genomförbar för föräldrarna, eftersom alla familjer som ingick i interventionen slutförde studien. Det krävs dock ytterligare forskning för att förstå hur dessa effekter kan påverkas av att familjerna ändrar sitt sätt att använda skärmmedier.
Enligt studiens ledare, professor Tim Smith vid UAL Creative Computing Institute, har tidigare korrelationsstudier visat att ju mer tid småbarn tillbringar framför skärmar, desto sämre blir deras sömn. Det har dock inte varit möjligt att veta om det är skärmanvändningen som orsakar sömnproblemen eller tvärtom. Bedtime Boost-studien ger de första preliminära bevisen för att eliminering av skärmanvändning från småbarns nattningsrutiner kan leda till bättre sömn. Ytterligare forskning behövs för att upprepa dessa effekter i ett större antal familjer.
Skärmtid och hjärnskakning
Men kan skärmtid också ha ett positivt inflytande på barn? Tidigare forskning har visat att skärmtid kan fördröja barns återhämtning från hjärnskakningar, men ny forskning från UBC och University of Calgary tyder på att förbud mot skärmtid inte är lösningen. Forskarna undersökte sambandet mellan självrapporterad skärmtid hos mer än 700 barn i åldern 8-16 år under de första 7-10 dagarna efter en skada och de symtom som rapporterades av dem och deras vårdnadshavare under de följande sex månaderna. De barn vars hjärnskakningssymtom försvann snabbast hade tillbringat en måttlig mängd tid framför skärmen. ”Vi kallar den här gruppen för ’Guldlocksgruppen’ eftersom det verkar som om för lite eller för mycket skärmtid inte är idealiskt för att återhämta sig från en hjärnskakning”, säger Dr. Molly Cairncross, biträdande professor vid Simon Fraser University, som genomförde studien som postdoktor tillsammans med Dr. Noah Silverberg, biträdande professor vid UBC:s psykologiavdelning. Resultaten visar att den vanliga rekommendationen att undvika smartphones, datorer och tv-apparater så mycket som möjligt kanske inte är den bästa för barn.”
Studien var en del av ett större projekt för att studera hjärnskakningar kallat Advancing Concussion Assessment in Pediatrics (A-CAP), som leds av psykologiprofessorn Dr. Keith Yeates vid University of Calgary och finansieras av Canadian Institutes of Health Research. Uppgifterna kom från deltagare i åldern 8-16 år som antingen hade drabbats av en hjärnskakning eller en ortopedisk skada, t.ex. stukad fotled eller armfraktur, och som behandlades på en av fem akutmottagningar i Kanada. Syftet med att inkludera barn med ortopediska skador var att jämföra deras återhämtning med den grupp som hade drabbats av hjärnskakning.
Patienterna i hjärnskakningsgruppen hade i allmänhet relativt sett värre symtom än barnen med ortopediska skador, men inom hjärnskakningsgruppen handlade det inte bara om att symtomen förvärrades med ökande skärmtid. Även barn med minimal skärmtid återhämtade sig långsammare. Barn använder smartphones och datorer för att hålla kontakten med sina kamrater. Att helt undvika dessa skärmar kan därför leda till känslor av isolering, ensamhet och brist på socialt stöd. Enligt forskarna har dessa faktorer en negativ inverkan på barnens psykiska hälsa, vilket kan fördröja återhämtningen.
UBC/Calgary-studien skilde sig från en annan studie genom att den följde skärmtid och återhämtning under en längre tidsperiod. Den tidigare studien visade att skärmtid fördröjde återhämtningen, men den mätte bara skärmanvändningen under de första 48 timmarna och symtomen under endast 10 dagar. Den längre tidsramen ledde till ett annat intressant resultat. Skärmtid under den tidiga återhämtningsfasen hade liten inverkan på de långsiktiga hälsoresultaten. Efter 30 dagar rapporterade barn som hade drabbats av hjärnskakning eller andra typer av skador liknande symtom oavsett deras tidiga skärmanvändning. Forskarna fann också att skärmtid verkade ha mindre inverkan på symtomen än andra faktorer som patientens kön, ålder, sömnvanor, fysiska aktivitet eller redan existerande symtom. I slutändan tyder resultaten på att det kanske inte är till någon hjälp att generellt begränsa skärmtiden för barn och ungdomar med hjärnskakning. Istället föreslår forskarna att man använder samma tillvägagångssätt som med andra aktiviteter, nämligen måttfullhet. Om symtomen blossar upp igen kan skärmtiden alltid begränsas.
